Riksdagen har nu tagit beslut om en ny riskskatt för banker, som ska användas för att säkra upp den svenska ekonomin inför nästa finanskris.
Svenska banker får det tuffare framöver om den nya riskskatten träder i kraft. Här samlar jag information om vad den nya skatten innebär samt vilka banker som påverkas.
Innehåll
- Riskskatt för banker
- Vilka banker drabbas av riskskatten?
- Hårdare press på banksektorn
- Beslut imorgon
- Läs om riskskatten
Riskskatt för banker
Den nya skatten är en riktad så kallad riskskatt som innebär att de banker som man anser har en för hög skuldsättning ska betala en extra skatt för att kompensera den stora risk detta innebär för samhället. Skatten sätts till 0,05 % av beskattningsunderlaget för 2022 samt 0,06 % för 2023, och gäller alla banker som når upp till gränsvärdet vid nytt beskattningsår.
Gäller vid 150 miljarder i skulder
De banker och utlåningsinstitut som kommer att beläggas med den extra beskattningen för stor skuldrisk är de som har en total skuldsättning på minst 150 miljarder SEK. Därmed är det faktiskt ganska många kreditinstitut som inte drabbas, men de stora bankerna med verksamhet i Sverige kommer onekligen att beskattas.
Även utländska banker drabbas
Utländska banker slipper inte undan riskskatten, utan om en utländsk aktör har en svensk marknadsandel som innebär skulder på över 150 miljarder SEK betalar de riskskatten precis som svenska banker och kreditinstitut.
Vilka banker drabbas av riskskatten?
När den nya riskskatten för banker och kreditinstitut kommer flera banker med verksamhet i Sverige att drabbas — men vilka? Genom att ta en titt hos SCB kan vi snabbt ta reda på det.
Bankerna som drabbas av den nya riskskatten är bland annat storbankerna Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea. I listan har jag sammanställt bankerna, deras skulder samt huruvida de omfattas av den nya riskskatten eller ej.
Bank | Skulder | Riskskatt |
---|---|---|
Danske Bank A/S, Danmark, Sverige filial | 998 miljarder | Ja |
Danske Hypotek AB | 130 miljarder | Nej |
DnB NOR Bank ASA | 131 miljarder | Nej |
Handelsbanken Finans AB | 23 miljarder | Nej |
ICA Banken AB | 30 miljarder | Nej |
Ikano Banken AB | 44 miljarder | Nej |
Landshypotek AB | 105 miljarder | Nej |
Länsförsäkringar Hypotek AB | 298 miljarder | Ja |
Nordea Bank Abp, filial Sverige | 1010 miljarder | Ja |
Nordea Finans Sverige AB | 56 miljarder | Nej |
Nordea Hypotek AB | 686 miljarder | Nej |
Nordnet Bank AB | 75 miljarder | Nej |
Santander Consumer Bank AS Norge, Sverige filial | 54 miljarder | Nej |
SBAB Bank AB | 247 miljarder | Ja |
Skandiabanken AB | 97 miljarder | Nej |
Skandinaviska Enskilda Banken AB | 3099 miljarder | Ja |
Svenska Handelsbanken AB | 2446 miljarder | Ja |
Sparbanken Nord | 27 miljarder | Nej |
Sparbanken Skåne AB | 100 miljarder | Nej |
Stadshypotek AB | 1531 miljarder | Ja |
Swedbank AB | 2187 miljarder | Ja |
Swedbank Hypotek AB | 1129 miljarder | Ja |
Swedbank Sjuhärad AB | 30 miljarder | Nej |
Volvofinans Bank AB | 45 miljarder | Nej |
Underlaget är sammanställt utifrån data från Statistiska Centralbyrån över bankernas skuldsättning i oktober 2021.
Lokala banker drabbas inte
Något som står explicit angivet i riksdagens beslut är att lokala banker inte ska drabbas av riskskatten eftersom det skulle slå emot lokala kunder och mindre företag, något som inte är önskvärt.
Hårdare press på banksektorn
Det här innebär utan tvekan att den redan volatila och hårt pressade banksektorn fortsätter att pressas ytterligare; frågan är om inte pengaregnet som varit svensk banksektor de senaste åren börjar lida mot sitt slut nu när det blir tydligt att högre och högre krav ställs på bankerna.
Säkrar upp inför kris
Finanskriser kommer i cykler och att vi kommer att få ytterligare en råder det ingen tvekan om — frågan är bara när den inträffar. Att riksdagen skjuter ansvaret från samhället till bankerna är utan tvekan ett steg i helt rätt riktning, men att vara ett aktiebolag på en marknad där villkoren ständigt förändras är inte enkelt.
Beslut imorgon
Observera att det ännu inte har beslutats om den här nya skatten; omröstningen hålls imorgon. Det som hittills har hänt är att Skatteutskottet har sagt ja till regeringens förslag. Riksdagen tar upp detta för debatt idag 13/12, och jag följer upp voteringsresultatet i det här inlägget under morgondagen.
Riksdagen har nu tagit beslut
Uppdatering: Idag, tisdagen den 14 december, beslutades att förslaget om ny riskskatt ska införas. Så här skriver riksdagen på sin hemsida:
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.
Därmed kommer kreditinstitut med skulder som överstiger 150 miljarder SEK beskattas med 0,05 % under 2022 samt 0,06 % under 2023. Som du ser i listan ovan påverkar detta samtliga svenska storbanker.
Läs om riskskatten
Om ni är nyfikna på den nya riskskatten för banker med skulder på över 150 miljarder SEK kan ni läsa om det på riksdagens hemsida:
Relaterade värdepapper
De värdepapper som nämns i artikeln finns sammanställda här nedanför, tillsammans med aktuell ticker och flagga för noteringen.
Värdepapper | Ticker | |
---|---|---|
Handelsbanken A | SHB A | |
Handelsbanken B | SHB B | |
Nordea Bank Abp | NDA SE | |
SEB A | SEB A | |
SEB C | SEB C | |
Swedbank A | SWED A |
Investeringar innebär alltid en risk eftersom dina pengar både kan öka och minska i värde. Innehållet på denna blogg ska inte ses som finansiell rådgivning. Jag skriver om de värdepapper och investeringar jag själv är intresserad av, och alla bör göra sin egen analys innan eventuellt köp.
Kostnaden kommer överföras på kunderna. Så blir det alltid.
Jag håller helt med, men det innebär också ökad konkurrens bankerna sinsemellan; vilken aktör kan/vill erbjuda lägst avgifter gentemot kunderna? Det kan definitivt bli större skillnader än vad det är idag. Bonusfråga: kan man skapa flera mindre utlåningsaktörer för att hålla sig under gränsvärdet?
Vette tusan om ytterligare skatt är bra eller ens sänder rätt budskap. Vore väl bättre med tydligare riktlinjer eller vad det kallas för att ens få ha en bankverksamhet i Sverige? Typ att de behöver avsätta X procent av skulden?