Median eller genomsnitt?

Vad är egentligen median och genomsnitt? Här går vi igenom två vanliga termer som används när man pratar om ekonomi — och varför de ofta används för att vilseleda.

Ofta när ekonomi diskuteras hör man om den "genomsnittliga svensken" och hur mycket denne sparar eller hur mycket denne har i bolån. Ingenstans verkar det dock finnas objektivitet, och ganska snabbt kan man ana att statistiken används missvisande.

Det är nämligen en enormt stor skillnad på genomsnitt och median, speciellt när man pratar om svenska småsparare som privatpersoner och hushåll ändå är. Trots det använder många TV-kanaler och nyhetstidningar just genomsnitt för att förmedla sitt narrativ.

Tydliga exempel

Jag har skapat två enkla exempel för både mediansparare och genomsnittssparare, som gör det enkelt att förstå varför den ena metoden lämpar sig bättre än den andra.

Median och genomsnitt ger oss som sagt två helt olika resultat när vi jämför personer som sparar pengar, och här kommer jag visa varför vi behöver använda median istället för genomsnitt när vi pratar om människors sparande.

1. Exempel på genomsnitt

Detta exempel visar hur ett genomsnitt beräknas, och visar varför det är ett felaktigt sätt att visa hur mycket vi svenskar sparar per månad eller hur stora lån vi tar.

# Person Sparande
1 Petter 500
2 Joakim 1 000
3 Anna 2 000
4 Frida 5 000
5 Olof 100 000
- Genomsnitt 21 700

Trots att Anna bara sparar 2 000 kr i månaden och Olof sparar hela 100 000 kr i månaden blir genomsnittet 21 700 kr/mån, eftersom genomsnittet beräknas genom att deras totala sparande delat med antalet personer;

  • 500 + 1000 + 2000 + 5000 + 100 000 = 108 500 totalt
  • 108 500 / 5 = 21 700 i genomsnitt

Anna hör alltså till den grupp av människor som sparar 21 700 kr i månaden trots att hon bara sparar 2 000 kr i månaden. Vidare sparar Olof 100 000 kr/mån men redovisas även han i gruppen med 21 700 kr i sparande per månad.

Missvisande? Absolut — och det används därför ofta för att vilseleda och visa på att människor är antingen rikare eller fattigare än vad man kunde tro, beroende på vad tidningen eller bloggen vill förmedla för narrativ.

2. Exempel på median

Om vi går vidare till medianen är det den siffra som hamnar i mitten av alla siffror i vårt underlag, efter att vi har sorterat underlaget i stigande ordning.

I denna tabell har vi samma personer, och alltså månadssparande från 500 kr i månaden upp till Olofs 100 000 kr. Precis som förut, med andra ord.

# Person Sparande
1 Petter 500
2 Joakim 1 000
3 Anna 2 000
4 Frida 5 000
5 Olof 100 000
- Median 2 000

Det sparande som hamnar i mitten av vårt underlag efter stigande sortering är Anna med sina 2 000 kr i månaden, och därmed är gruppens mediansparande 2 000 kr — trots att Olof är med i gruppen med sina 100 000 kr.

Detta ger ett betydligt mer rättvist resultat att kommunicera till spararna, och ju fler man har med i tabellen desto mer exakt blir dessutom resultatet i slutändan.

Rika hushåll förstör statistiken

Problemet med att redovisa genomsnittligt sparande eller genomsnittlig belåning är det faktum att de rika hushållen alltid kommer ha både betydligt mer sparande och betydligt större skulder, och därmed drar statistiken snabbt.

För det mesta upptäcker jag denna felaktiga användning av genomsnitt när det handlar om just sparande, där tidningar och TV-inslag verkar vilja förmedla att svenskarna sparar mer än de egentligen gör.


Lämna en kommentar

Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Fält markerade med * är obligatoriska.

Kommentarer

Inlägget har tre kommentarer.
  1. TobbeTobbe

    Korrekt uppfattat!

    Det är många gånger man kan genomskåda media när det vinklas till höger och vänster, så tröttsamt.

  2. FredrikFredrik

    Håller med, det här är rubbat. Blev förvånad när jag läste något liknande, skönt att man inte är ensam 😄