Riksbanken meddelar att reporäntan höjs — för första gången på två år. Vad innebär höjningen och varför kommer den nu?

Äntligen är det dags för Sverige att lämna experimentet gratispengar bakom sig; Sverige lämnar nollräntan i och med Riksbankens höjning i dag. Det är första gången på två år som Riksbanken höjer räntan, och första gången på drygt 8 år som Sverige har en positiv reporänta (!).

Innehåll

• Högre reporänta
• Räntehöjningen får konsekvenser
• Låg ränta har nackdelar
• Vad ska man göra nu?

Högre reporänta

Riksbankens meddelade imorse att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter, från 0,00 % till just 0,25 %. En mycket välkommen höjning av räntan som varit oförsvarbart låg under många år.

Detta går i linje med den amerikanska centralbanken Federal Reserve och dess ambition att höja räntan för att stävja den stigande inflationen, som många skyller på Rysslands invasion av Ukraina och den brist på både råvaror och livsmedel som invasionen innebär globalt.

Räntehöjningen får konsekvenser

Att bekämpa en stigande inflation med en höjd ränta är så klart ett sätt, men det är inte riktigt så enkelt att det bara är att justera räntan så blir allt bra igen. Räntehöjningen påverkar ekonomin på flera olika sätt, inte minst genom att människor med höga lån kommer få det kämpigare med högre bolåneräntor.

Det vi ser nu är alltså en brist på råvaror som man inte tror kommer ge med sig i år — eller ens nästa år — samtidigt som räntan höjs, och därmed även räntan på ditt bolån och din bostadsrättsförenings lån. Vi sitter alltså med dyrare mat, dyrare förnödenheter, dyrare lån och en löneutveckling som traditionellt motsvarar en ljummen inflation på årsbasis.

Som ni märker välkomnar jag dock räntehöjningen, och det är för att det finns stora nackdelar med en låg reporänta också.

Låg ränta har nackdelar

En låg reporänta har så klart fördelar, bland annat för att det ger möjlighet till en lägre bolåneränta — något som gör att många tycker att det gynnar dem. Däremot finns det faktiskt fler nackdelar än fördelar; främst att den svenska kronan tappar värde gentemot andra valutor, däribland USD och EUR, och att vi därmed får dyrare varor och får betala mer för utländska valutor.

En låg reporänta innebär också att det inte går att få nämnvärd avkastning från exempelvis sparkonton då pengar i sig inte längre har något värde; när räntan är noll är sparpengar värda noll.

Så trots att bolånen nu kommer bli dyrare för alla som inte har bundit räntan och försäkrat sig om sina utgifter välkomnar jag starkt det faktum att Riksbanken höjer reporäntan i Sverige. Det kommer (förhoppningsvis) få bukt på den stigande inflationen, samtidigt som den svenska kronan återigen blir värd någonting.

Vad ska man göra nu?

Den nya reporäntan om 0,25 % träder i kraft den 4 maj, alltså på onsdag nästa vecka. Frågan många bör ställa sig nu är vad som finns att göra åt de variabler ni har i er ekonomi och huruvida det är värt att säkra upp dem — är det exempelvis dags att binda bolånen?

Var och en väljer givetvis själv, men personligen är jag för att veta om mina utgifter snarare än att försöka ha minimala sådana. Det är viktigare för mig att veta vad jag betalar varje månad än att jag tjänar några hundaralappar.