Varje år justeras schablonskatten på ISK och KF, eftersom skatten baseras på statslåneräntan året innan. Nu närmar vi oss en rekordlåg beskattning inför 2020.

En av de allra största fördelarna med sparformerna investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) är att du beskattas löpande baserat på en schablon, i stället för att varje vinst du gör genom att sälja värdepapper beskattas med 30 %.

I praktiken innebär det att du kan köpa och sälja värdepapper hur du så önskar, utan att behöva bry dig om varken beskattning eller att ta upp affärerna i deklarationen — schablonbeskattningen tar hand om allt.

Så räknar du ut schablonskatten

Här kommer en genomgång och ett uträkningsexempel för schablonbeskattningen, eller avkastningsskatten som det kallas på kapitalförsäkringar. Det kan vid första anblicken se ut att vara mer avancerat än det egentligen är, så ha tålamod.

För att räkna ut schablonintäkten på ditt ISK eller KF behöver du två saker;

1. Statslåneräntan den 30 november föregående år
2. Ditt totala kapital — låt säga att detta är 200 000 SEK

Formeln för att räkna ut schablonintäkten är sedan följande:

Schablonintäkt = kapital x ( ( statslåneräntan + 1 ) / 100 )

Detta är alltså schablonintäkten, vilket vi sedan använder i nästa steg. För att sedan beräkna schablonskatten, som är skatten som dras från ditt konto över ett år, tar du intäkten gånger 30 %, alltså följande formel;

Schablonskatt = schablonintäkt x 0,3

Här nedanför hittar du två exempel för att beräkna schablonskatten för åren 2019 och 2020.

Schablonskatt 2019

För år 2019 tar vi 2018 års statslåneränta den 30 november, som då var 0,51 %. Vår formel för att beräkna schablonskatten under 2019 blir alltså följande:

• Schablonintäkt = 200 000 x ( ( 0,51 + 1 ) / 100 ) = 3020 SEK
• Schablonskatt = 3020 x 0,3 = 906 SEK

Eller, riktigt förenklat:

Schablonskatt = 200 000 x 0,00453 = 906 SEK

Att räkna så här är absolut enklast, och innebär att vi har tagit 1,51 x 0,3 direkt och fått 0,453 som multipel istället.

Med 200 000 SEK på ett ISK eller KF kommer det alltså dras totalt 906 SEK från kontot som en schablonbeskattning för år 2019, oavsett om du har fått en positiv eller negativ avkastning.

Schablonskatt 2020

Statslåneräntan för den 30 november 2019 har av Riksgälden fastställts till -0,09 % — glädjande nog har den alltså trillat ner på negativt territorium och är betydligt lägre än tidigare.

När vi lägger på 1 procentenhet på denna statslåneränta når vi 0,91 % — dock finns det en lägre gräns, ett "skattegolv", som hindrar oss från att hamna under 1,25 %. Med andra ord kommer vi inte lägre än det oavsett hur låg statslåneräntan är.

Uträkningen för denna statslåneränta blir därmed:

• Schablonintäkt = 200 000 x ( 1,25 / 100 ) = 2500 SEK
• Schablonskatt = 2500 x 0,3 = 906 SEK

Och som mest förenklat:

Schablonskatt = 200 000 x 0,00375 = 750 SEK

Det här är alltså den absolut lägsta schablonbeskattning vi kan hamna på som reglerna ser ut nu, och är alltså det hittills mest förmånliga året för ISK och KF.

Skillnad mellan ISK och KF

Det är värt att nämna att investeringssparkonton och kapitalförsäkringar beskattas olika, där ISK beskattas löpande varje kvartal och kapitalförsäkringar beskattas årligen.

För enkelhetens skull håller vi oss till helår och ett statiskt kapital i de här beräkningarna, då vi landar på samma summa i slutändan.

I verkligheten har man dock löpande både insättningar, utdelningar och positiv eller negativ avkastning som leder till att beräkningen måste göras lite mer detaljerad — som tur är behöver du själv inte göra detta, utan din nätmäklare skickar allt underlag till Skatteverket.

Hur man räknar ut en korrekt löpande beskattning i både investeringssparkonton och kapitalförsäkringar kommer framöver, men i andra inlägg.

Finns en lägre gräns

Även om vi nu har en negativ statslåneränta innebär det som sagt inte att schablonbeskattningen kan bli hur låg som helst, eller negativ för den delen — detta eftersom den nedre gränsen, skattegolvet, har bestämts till 1,25 %.

Eftersom Regeringen justerade upp påslaget från 0,75 % till 1,00 % tycker jag dock att det är lite snålt att inte låta det sjunka lägre när räntorna sjunker. De vill ha mer intäkter när räntorna stiger, men vill fegar ur när de sjunker som nu?

Sätt isåfall även ett tak, så att vi alltid vet hur högt beskattningen för ISK och KF kan läggas — det skulle ge hela sparformen extra trygghet; som det ser ut nu vet vi aldrig hur hög schablonbeskattningen kan bli i framtiden.

För oss som sparar till pension kan det bli en direkt ogynnsam sparform vid för hög schablonbeskattning.

Få nackdelar

Även om schablonbeskattningen generellt är positiv för oss som sparar i aktier och fonder finns det en nackdel, och det är att ditt kapital beskattas även om dess utveckling är negativ; du betalar alltså skatt även om du förlorar pengar på dina transaktioner.

I en traditionell värdepappersdepå hade du kunnat kvitta dina vinster mot dina förlustaffärer, och på så sätt kanske kommit billigare undan rörande köp- och sälj-transaktionerna.

Med tanke på att även utdelningar beskattas med 30 % i depå är det dock ingenting för mig.

Positivt i närtid

Som det ser ut nu, med en enorm uppgång på många aktiemarknader — för min egen del hittills över 58 % under året — råder det dock ingen tvekan om att schablonbeskattning innebär en stor fördel.

Mycket hänger bara på hur politikerna säkrar upp sparformerna så att vi ska slippa oroa oss över framtiden. ISK och KF är det bästa vi har just nu, men det finns inga garantier för framtiden.